Flasback part II

Jag skrev tidigare i veckan att jag tittade på Bonde Söker fru i onsdags och att jag återigen drabbas av sjuka flashbacks. Herregud vilka känslor som dyker upp alltså. När jag tänker tillbaka på tiden på Sundbyholm Slott som jag skrev om i ett tidigare inlägg så känns det helt sjukt att jag liksom inte kände Joacim då. Idag är det en sådan märklig känsla när han är den personen som jag tror känner mig mest och bäst, och att det har byggts upp på så kort tid. Men i vilket fall, efter hans ”val” så var det ju dags för mig och fem andra tjejer att gå på gruppdejt med honom, och vilken märklig sak det sen då! Tänk att gå på en dejt med en kille som du är intresserad av, och i rummet sitter det fem tjejer till som är precis lika intresserade av samma killen. Otroligt märklig känsla, och något som jag känner att det räcker att vara med om en gång i livet och absolut inte fler… Haha!

 

Jag minns också att jag tänkte innan jag gav mig in på hela Bonde söker fru – resan att ”det här kommer jag greja galant! Jag är så oblyg så jag kommer inte tycka att det är ett dugg jobbigt med kameran!”, men tji fick jag! Så fort den här ljudmyggan åkte på och kameran kom fram så blev jag tyst som en mus och ville helst inte säga något alls. Jag noterade under säsongen att jag gör så extremt mycket konstiga miner hela tiden, vilket var ett starkt tecken på att jag var så obekväm i situationen. Men tänk sån tur att Jocke såg mig trots mina märkliga miner och snurriga samtal emellanåt.

 

 

Något som de inte tog med i programmet, var att vi faktiskt kom in på ämnet ”barn” redan på gruppdejten. Så sjukt, och det var något som vi satt som på nålar för när vi skulle se avsnittet första gången. Vi gick i våra regnjackor runt hörnet och jag frågade Jocke om han såg något problem i att jagvar två år äldre än honom. Då svarade han att ”Nej, kärleken har ju ingen ålder. Men däremot vill jag inte ha barn”.  Jag nästan skrek ”Vill du inte ha några barn!?” och tänkte att nä men nu är det kört, någon gång vill ju jag ha barn i alla fall… Men han svarade snabbt att ”jo, någon gång men inte än på ett tag”. Jag försökte väl rädda upp situationen genom att skratta bort det och säga att ”nej men jag känner samma. Jag har så mycket barn runt omkring mig – syrran väntar barn, många av mina vänner har barn etc… så det är ingen brådska, det räcker med dem”. Haha, i efterhand ganska tvetydigt svar men han verkade ju godkänna det. Det här togs ju aldrig med, och vi var så lättade över det för den diskussionen var nog ganska snurrig och luddig. Men ja… Till saken hör ju att diskussionens innehåll verkade ju inte vara helt sanningsenligt, här sitter vi ju idag och väntar vårt första barn, ett och ett halvt år efter att vi gick där i regnet.

Jag var precis in och tittade på klippet när han gör sitt val HÄR och det väcker såna känslor! Usch, det är verkligen en hemsk stund när han ska göra sina val alltså… Och jag tycker alla tjejer som blir bortvalda tar det så extremt bra! Riktigt tuffa tjejer! Man blir ju så påverkad av stämningen som infinner sig och av alla människor och kameror alltså. Här kan man ju för övrigt se mina märkliga miner lite också, haha! Nu längtar jag tills nästa avsnitt ännu mer! Åhhh! Hoppas att bönderna hittar sin stora kärlek!

4 reaktioner på “Flasback part II”

Lämna ett svar till Caroline Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *